Sötnosar



Viola?



Viola!


Same same but different

Inskolning pågår



Viola har börjat inskolas nu i måndags vilket har inneburit rätt fullspäckade dagar för mig och flickorna. Det går riktigt bra för henne och hon är ju rätt så van vid att gå dit ändå eftersom hon nästan alltid är med när Sigrid lämnas. Det var inga konstigheter att börja leka direkt redan första dagen och personalen har ju träffat henne så många gånger innan. Känns skönt att det går så smidigt. Får se hur det går när två busiga syskon ska kombineras. Men det ska nog gå vägen eftersom de verkar ha rätt bra styr på Sigrid vanligtvis. Däremot har jag gått dit halvsovande varje morgon eftersom jag inte hunnit koka nåt kaffe innan och det har ju märkts mer än tydligt på min enorma trötthet. Igår var jag helt borta i huvudkontoret så vid halv tre intogs första dosen koffein och fick mig back on track igen.

Nu ska vi nog ta en powernap, jag och girlsen. En riktigt välbehövlig halvtimma får det bli så att jag får ner fötterna på jorden igen.

Vi hörs senare!

Det smittar av sig



Viola är nog familjens lilla glädjespridare. Skrattar hon, skrattar alla. Hon tycker att det mesta är roligt och extra kul är det att gunga, helst om Sigrid puttar på. Då är det asgarv som gäller. Måste säga att det är svårt som mamma att hålla den allvarsamma tonen när det kommer till stunder då barnen hittar på hyss, Viola skrattar bara högt tillbaka och det gör att man själv ler upp till öronen.

När man är ute och går, springer hon gärna sin egen väg och när man springer efter henne, ja då skrattar hon ännu mera. Jag kan inte låta bli att skratta lite för mig själv när jag bara tänker på det.

Imorse var vi ute i vanlig ordning. Lekparken lockar alltid men rutschkanan är fortfarande alldeles för het så den bränner man rumpan på om man åker. Så det blev en tur på gungorna. För alla flickor i familjen, även mamma.

Viola och jag


Nu slår klockan 21.00 för mig. Viola borde definitivt inte stå här och digga till "Meet me halfway", men det är nån dansfeber som slagit till i barnet mitt. Hon dansar tills hon stupar. Här sitter jag och försöker hålla ögonen öppna så att hon inte rycker ner ytterligare en av fönsterlamporna. Helt otroligt, kan hon ge mig lite av energin?!
Hon verkar veta vad som gäller en lördag kväll...

Försökte att lugna henne i soffan nyss men hon ville leka tandläkare och peta i min mun.

Denna dagen borde hon definitivt somna på stört, vi har ju faktiskt kollat på kaninhoppning!!!

(tillägg tio minuter senare: och hur ska man tolka det här då? det är säkert 17:egången hon kommer fram till mig idag och klappar mig snällt på magen??! imnotpregnantatall. 17 klapp på magen idag och ett bett i armbågen, tur för emil att han är på firmafest)

1 år!!

Igår firade vi lilla Viola med tårtfika, för hon blev hela 1 år gammal! Hann inte riktigt med nåt bloggande under gårdagen eftersom kvällen ägnades åt mys framför tvn.



Jag hade i alla fall bakat en tårta med väldigt enkelt och gott innehåll. Ett lager med försiktigt mosade, blandade bär och nästa lager med vaniljkräm. Inga konstigheter, bara enkelheter.
Lite otydlig dekorering ovanpå som jag snabbt gjorde innan jag stack och hämtade Sigrid på dagis.

Och självklart tyckte hon att tårtan smakade bra:)




Denna dagen har vi hunnit med lite också. Jag lämnade Sigrid på dagis och på hemvägen kom jag på att jag verkligen behöver klippa mig, så hem kom jag med helt ny frilla. Tänker inte visa, den som är extremt övernyfiken får helt enkelt plinga på dörren och hoppas att jag öppnar. Snyggt och nöjd är jag, bara att jag hoppar över att vara med på kort. E kom på fika med söta dotter och det var lika trevligt som vanligt. Passade på att skicka med lite kläder som blivit smått. Sen var jag och hämtade Sigrid och raka vägen därifrån till bvc där Viola fick vaccination. Grinig eftermiddag alltså. Sigrid har rullat ut toapapper och kollat på Mumin.





Lilla Kanin & jag




Nu när Sigrid börjat på dagis har jag och Viola börjat få lite egentid tillsammans. Mitt nya namn för henne är Lilla Kanin för det är ungefär så hon ser ut, som en glad lite kanin med framtänder. Mysigt, men det är fortfarande en hel del som ska göras. Så under den stunden som Sigrid varit på dagis idag har jag hunnit tvätta och vika tvätt. Para ihop strumpor suger så det arbetet har jag tänkt lämna till Emil. Heheh.

Det har inte varit helt lätt att släpa vagnen i dagens väder må jag säga. Såg en kille som gick för glatta livet med sin Citycross och i den stunden kan man önska att man hade ett barn och en vanlig vagn. Men men, ur det onda kommer det goda: Nu har jag träningsvärk i alla ryggmuskler man kan tänka sig. Fortsätter det på detta viset blir jag säkert av med några gram också. Och två wounderful döttrar har jag ju också såklart.

Imorgon fyller Lilla Kanin ett år också. Kusinvitamin ringde innan och påminde mig om hur vi hade det för ett år sedan. Just i det ögonblicket hon ringde var det exakt ett år sedan hon fick sin flicka. (Grattis på din dag idag, Freja!) Exakt ett år sedan som jag,droppställningen och Emil luffade runt på förlossningen. Tittade in i deras förlossningssal och beundrade den fina lilla tösen som kom till världen 12 timmar före Viola. Japp, min kusin och jag. Vi gör sånt ihop, föder barn och så. ♥

Vinter för alltid







It's alive!!!! Julstjärnan som aldrig dog. Ja, ni ser. Tomten borde komma en vända till med den här julstämningen vi har.



Känns som att vårfåglarnas kvitter ligger långt bort nu när snön bara vräker mer ännu mer. Jag hade absolut ingen lust att låta Emil åka de 3 milen han har till jobbet.
De senaste dagarna har varit lite si och så, så därför har bloggeriet återigen blivit lidande. Jag har fortfarande en del funderingar på att lösenordsskydda mig men jag har inte riktigt bestämt än.

Viola är inne i nån riktigt galen period nu som gör mig extra trött. Hon skriker varenda natt och när man hämtar in henne att sova hos oss är hon inte tyst speciellt länge. Därav var jag uppe med henne vid 4-tiden idag igen. Men det går väl över. Det är i alla fall det som jag hoppas på varje dag även om det känns som en evighet nu. Hon och Sigrid kommer stundtals väldigt bra överens men i nästa sekund kan man tro att de ska peta ut ögonen på varandra. Men sen är det också skoj att kunna se när de leker med varandra. Sigrid rör om i någon av grytorna hon tagit i köket och låter Viola smaka och stoppar sleven i munnen på henne. Båda skrattar och har skoj.

Idag har jag haft fikabesök och sen efter det fastnade fikabesöket med bilen på våran uppfart, så det vara bara ut och skotta igen.  Jag tog så mycket som jag bara hann under den stunden som båda barnen låg och sov.

Nu ska jag bläddra lokaltidningen innan Sigrid vaknar. Efter det kommer hon säkert att vilja fylla i alla födelsedagsbarn-annonser med bläckpennan. Det är så våra vanliga onsdagar ser ut :)


Viola går!!!!

Bildbevis





Helt plötsligt tog hon sina första steg! Suddiga bilder, men så går det när man är helt virrig av förtjusning och förvåning!


Viola

Man kan säkert lätt tro att det är samma lilla tjej på bilderna i min nya header. Men så är alltså inte fallet. Båda bilderna är tagna när flickorna bara var nån dag gammal. Detta är alltså Viola som föddes i februari i år:




RSS 2.0